Kärlek

 kärlek är fan det mest jobbigaste som finns, är man kär och har ett bra förhållande tar det slut, lever man singellivet så saknar man kärleken, så det finns alltid i luften, alltid i tankarna. 

Finns det någon som kan berätta vad kärlek är? finns det någon för alla verkligen? finns det någon som jag kommer dela mitt liv med? eller kommer jag dö ensam? kommer jag få känna på äkta kärlek? att få ha någon att pussa på? att få älska och känna sig älskad? finns det någon som mig? som är min för evigt? 


Dom frågorna snurrar runt runt, och har gjort i hela mitt liv.. 

Jag har haft många pojkvänner, och sanningen är att jag har blivit sårad mer än har blivit älskad, tänker ej gå in på ditaljer, men tror ni förstår.
Är det mig det är fel på? är det jag som faller för fel killar? som är så lättlurad? eller är jag för snäll och tror att han är en bra kille? 


förra helgen berättade 2 st 70åringar för mig hur dom möttes, dom var 14 åe, hade varit på någon dans, dansade ihop, han följde henne till bussen, hon missa bussen, och han skrapa ihop sina sista pengar och beställde en taxi till henne, sen dess har dem varit tillsammans.. det är sjukt, i ca 50 år har dem varit tillsammans, 50ÅR! och det längste jag har haft är 1 år och tycker det är skit mycket..

Är det bara en på tusen som hittar den eviga kärleken, eller finns det någon till alla? 

Kommer jag någonsin få ett svar?



Jag vet att jag bara är 18 år, och har hela liivet på mig, men jag går ut skolan nu, börjar leva, vill bygga upp ett liv..

Hugs Lizzie